Årsberättelse 2016

Berättelseåret var Tidningarnas förbunds 108:e verksamhetsår.

År 2016 låg förbundets tyngdpunkter på att bevaka dagstidningars och stadstidningars intressen, stärka dagstidningsbranschens konkurrenskraft och image samt skapa nya läsarrelationer.

I Tidningarnas Förbunds egen intressebevakning betonades särskilt utdelning. Förbundet påverkade kraftigt iakttagandet av dagstidningars behov i den nya postlagen.

Förbundet föreslog att säkra den för dagstidningar livsviktiga femdagarsdistributionen genom att kombinera postutdelningen med andra tjänster på glesbygdsområden och genom att kombinera olika utdelningar på tätorter. Enligt kommunikationsministeriets förslag bevaras femdagarsutdelning utanför området med tidig utdelning. Denna utdelning konkurrensutsätts. På områden med tidig utdelning skulle man tillåta gallring av grundläggande utdelning till tre gånger i veckan.

Sänkningen av mervärdesskatt på betalning av digitala prenumerationer till tryckta tidningars nivå var på väg att möjliggöras, då Europeiska kommissionen gav ett direktivförslag om förnyelsen. Beslut i ärendet fattas inom EU och i Finland år 2017. Kommissionens förslag skulle även möjliggöra sänkning av moms på tryckta tidningar ner till noll med ett nationellt beslut.

En parlamentarisk Yle-arbetsgrupp presenterade endast små förändringar i Rundradions uppgift som producent av offentlig service samt i dess finansiering och bevakning. Förändringarna var inte tillfredsställade för dagstidningsförläggarna. Samtidigt ökade Yle pressen på onlineverksamhet av dagstidningstyp, från vilken den mångröstade pressen borde få sin framtida inkomst.

EU-kommissionen föreslog en förbättring av tidningsförläggarnas upphovsrättsliga ställning med hjälp av ett nytt skydd för tidningspublikationer. Det skulle förbättra tidningsförläggarnas juridiska ställning i jämförelse med till exempel Google och Facebook.

Falska nyheter framhävde betydelsen av medieläskunnighet

Betydelsen av pålitliga nyhetsmedier som eftersträvar sanning och korrigerar sina fel framhävdes under verksamhetsåret, både i Finland och globalt. Falska nyheter och nyhetswebbplatser förbryllade medborgarna, med målet att rubba traditionella mediers ställning samt påverka resultatet i val och folkomröstningar.

Förbundet satsade på att utveckla finländarnas medieläskunnighet tillsammans med medlemstidningar, skolor och lärare. Finlands 100-årsjubileum till ära producerade förbundet även ett nytt projekt inom mediefostran, webbtidningen Meidän juttu för barn och unga.

Ökade intäkter från digitala tjänster, förbättrade resultat

Dagstidningarnas helhetsinkomster fortsatte i en låg svacka, men mediernas största mångbranschföretag, såsom Sanoma och Alma Media, berättade under året om sina betydligt förbättrade resultat.

Mediernas Centralförbund gav ut en ny översikt över medieekonomin, där förbundet under år 2017 efter många års uppehåll kan uppnå en liten tillväxt.

Dagstidningarnas digitala intäkter ökade, men ca 80 procent av tidningarnas intäkter för medie- och konsumentförsäljning kom fortfarande från tryckta tidningar.

Dagstidningarna största mediegrupp

Enligt Kantar TNS undersökning användes under år 2017 totalt 1 168 miljoner euro på mediereklam under år 2016. Jämfört med året innan uppgick tillväxten till 0,9 procent.

Andelen av tryckta dagstidningars annonser och dagstidningars webbannonser var totalt ca 35 procent. Andelen tryckta dagstidningar var 29 procent, vilket är två procentenheter mindre än året innan. Annonseringen i tryckta dagstidningar uppgick till 339 miljoner euro och med denna summa var tryckta dagstidningar fortfarande den största mediegruppen även utan webbreklam.

Till dagstidningars webbreklam användes 65 miljoner euro. Dagstidningarnas andel av webbreklamens 324 miljoner euro var 20 procent, vilket innebar en tillväxt på två procentenheter mot året innan. På detta kommer ännu dagstidningsannonsering som ingår i Kantar TNS-statistikens ekonomimediekategori. Ekonomimediernas webbtjänster samlade drygt 10 miljoner euro i annonsintäkter.

Av webbreklam nådde sökmotorannonser (Google) 31 procent och annonser i sociala medier (Facebook) 12 procent. Totalt uppgick dessa till 149 miljoner euro.

Tryckta stads- och gratistidningar hade en medieförsäljning på 61 miljoner euro. Dess andel var fem procentenheter av all mediereklam.

Nio av tio läste dagstidningar i en eller annan form

Enligt Nationella Medieundersökningen läste 88 procent av finländarna tryckta eller digitala dagstidningar år 2016. Som mätare för läsandets frekvens användes tryckta tidningars räckvidd per nummer samt digitala tjänsters räckvidd per vecka. I undersökningen deltog 38 tidningar.

Att läsa dagstidningar var vanligast bland 35–64-åringar. Av chefer och högre tjänstemän läste 93 procent dagstidningar, av studerande och elever läste 84 procent dagstidningar.

Hösten 2016 läste 75 procent av finländarna dagstidningar i tryckt format, 48 procent på dator, 45 procent på mobiltelefon och 28 procent på pekplatta.