Årsberättelse 2017

Berättelseåret var Tidningarnas Förbunds 109:e verksamhetsår.

År 2017 låg förbundets tyngdpunkter på att bevaka dagstidningars intressen, stärka dagstidnings branschens konkurrenskraft och image samt stödja medieläskunnighet.

I Tidningarnas Förbunds intressebevakning betonades särskilt utdelning och postlagsreform. Den nya postlag som riksdagen godkände bibehöll femdagarsutdelningen i glesbygden men gjorde det möjligt att reducera utdelningen till tre dagar i veckan i områden med tidigutdelning av dagstidningar. Posti måste konkurrensutsätta åtminstone utdelningen av brev som räknas till samhällsomfattande tjänster utan för tidigutdelningsområdena.

Medieförbundet ansvarade för mediebranschens gemensamma intressebevakning. Sänkningen av mervärdesskatt på digitala tidningars prenumerationsavgifter till tryckta tidningars nivå körde fast på grund av kravet på enhällig het i EU:s beslutsfattande. Medieförbundet lämnade in en klagan om statsstödet till Rund radions dagspress lika webbtjänster till Europeiska kommissionen. Ett förslag som skulle förbättra förläggarnas rättsställning och handlade om skyddet av tidningspublikationer i en digital affärsverksamhet fick stöd hos Europaparlamentet men inte i Finland.

Betydelsen av pålitliga nyhetsmedier som eftersträvar sanning och korrigerar sina fel identifierades såväl i Finland som internationellt. Facebook, Google och Twitter kritiserades för att sprida falska nyheter, begränsa medborgarnas perspektiv och tillåta hatretorik, vilket framhävde betydelse av pålitliga dagstidningar. Stabiliteten i ett demokratiskt samhälle förutsätter att medborgarna kan grunda sina åsikter på korrekta fakta.

Förbundet satsade på att stärka finländarnas medieläskunnighet. Under hela sitt verksamhetsår gav förbundet ut webbtidningen Meidän juttu. Redaktörer var barn och unga under ledning av sina lärare och i samarbete med lokala tidningar. Projektet var en del av Finland 100-jubileumsårets program.

Den digitala användningen växer

Andelen läsande, prenumerationer och reklam i digital form fortsatte att öka. Ändå kom närmare 90 procent av tidningarnas intäkter fortfarande från tryckta tidningar.

Antalet digitala tidningsprenumerationer ökade med över 30 procent om året. Vid upplagekontrollen våren 2017 var 52 procent av prenumerationerna kombinationsprenumerationer av print- och digitalversioner, 36 procent endast print- och 12 procent endast digitala prenumerationer. Antalet prenumerationer av tryckta dagstidningar fortsatte att minska med 5–6 procent.

Nästan alla läser tidningar

Enligt Nationella Medieundersökningen läste 89 procent av finländarna dagstidningar varje vecka hösten 2017. 71 procent av finländarna läste dagstidningar i tryckt format, 43 procent på dator, 47 procent på mobiltelefon och 24 procent på en elektronisk läsenhet. Drygt 60 procent av finländarna läste dagstidningar dagligen.

Förändringen i dagstidningsläsandet speglas tydligt av att läsandet av digitala webbversioner av de 32 stora dagstidningar som deltog i mätningen ökade med 31 procent under det senaste året. Enligt undersökningen prenumererar 66 procent av finländarna på en tryckt eller digital dagstidning eller en kombination av dessa.

Tidningarna den största mediegruppen

Under år 2017 användes totalt 1,217 miljarder euro på mediereklam. Det innebar en minskning på 0,1 procent jämfört med året innan.

Enligt statistiken Mediamainonnan määrä 2017 som Kantar TNS och förbunden inom mediebranschen sammanställt utgjorde dagstidningarnas andel av alla medieinvesteringar sammanlagt 35 procent. Med denna andel var dagstidningar fortfarande den överlägset största mediegruppen.

I tryckta dagstidningar investerades 302,6 miljoner euro, i tryckta stadstidningar 59,4 miljoner euro och dagstidningarnas digitala tjänster drygt 70 miljoner euro. Investeringarna i dagstidningsmedier minskade med 6 procent jämfört med året innan.